Umeå-kursen 2009

För deltagare i universitetskursen "Palliativ Medicin - optimal lindring vid obotlig sjukdom".

Här följer en lista med alla deltagarnas namn och egna arbeten. För att kunna läsa ett arbete och ladda ner det, klicka på titeln på arbetet, så öppnas ett nytt fönster med arbetet. Du kan sedan på Din dator spara arbetet på lämplig plats.

Hör av Dig om Du får några problem:
Matthias Brian
Kursledning
matthias.brian(snabela)hospice.nu
Mobil-tel 073-2746320

Lycka till!

Kursdeltagare	Arbetets titel
Anders Stenberg	Varför läggs patienter inskrivna i det palliativa teamet in på sina trygghetsplatser på Hudiksvalls sjukhus?
Anders Ström	Användning av symtomskattningsinstrumentet ESAS i olika vårdnivåer av palliativ hemsjukvård inom Jönköpings sjukvårdsområde – en journalgranskning
Ann Dalius	Personalens inställning till ”informerande samtal till döende patienter”. En prospektiv undersökning av resultat från Sv. Palliativ registret USÖ, Örebro
Anne Andersson	Brytpunktsamtal på onkologisk vårdavdelning
Annette Lindblad	Ascites - hur? När? Var? Av vem?
Beatrice Tinge	Hjärnmetastaser- vilka patienter kan vi avstå från att behandla med helhjärnsbestrålning(WBRT)?
Elin Nilsson	Återinförande av ESAS i rutinarbetet vid palliativa enheten, onkologkliniken, Centralsjukhuset i Karlstad
Eva Winger	Studie för utvärdering av sjuksköterskornas syn på LCP, avd 17, onkologkliniken, Gävle sjukhus
Heike Haunstetter	Assessment of end-of-life care and decision making in the hospital: Where are the potentials for improvement?
Henrik Ångström	D-dimer eller ej? Venös tromboembolism vid tumörsjukdom med tonvikt på D-dimer
Hlin Thorgeirsson	Specialiserad palliativ vård- beskrivning av en patientpopulation
Jessica Lindblom	Symtomdetektion hos patienter som remitteras till Hospice
Karin Palmberger	Kan palliativa åtgärder i hemmet minska antalet sjukhusinläggningar för svårt sjuka KOL-patienter?
Lars Andersson	ESAS-skattning av symtom för palliativa patienter i Åsele.
Leif Laurin	Erfarenheter av att använda ESAS i avancerad sjukvård i hemmet. Jämförelse mellan två enheter i SLL.
Margareta Gustavsson	Transfusion av erytrocytkoncentrat till patienter med palliativt vårdbehov i ordinärt och särskilt boende. Bilaga 1 Bilaga 2
Maria Sandström	Hur mår du? Förstår doktorn hur patienten egentligen mår?
Marie Jedeward	Kan införandet av återkommande Nortonbedömningar minska utvecklingen av trycksår?
Masomeh Porbaba	Ingen titel inlämnat, men handlar om: "Venös tromboembolism hos cancerpatienter, diagnostik och behandling" Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3
Mats Linderholm	Lokalt förbättringsarbete med utgångspunkt från palliativa registret
Mattias Skielta	Ändras patienters syn på den palliativa vården under tiden de är anslutna? Bilaga 1
Monica Lindgren	Kan införande av palliativt synsätt i särskilt boende minska kontakter med jourläkare nattetid?
P-G Öhrn	Har patienter med avancerad cancer fått den prognostiska information de vill ha? Bilaga i nytt fönster
Susanne Arvidsson	Hur kan ett palliativt konsult-team bidra till att skapa goda förutsättningar för vårdgivare till palliativa patienter i Södra Lappland?
Tarja Skarsgård	Har cancerpatienter nytta av osteoporosbehandling?
Teresa Szneider	Kan Midazolam användas som anxiolyticum på ett tryggt sätt inom palliativ vård? Bilaga 1 (Midazolam infoblad) Bilaga 2 (Ordinationer)
Ursula Scheibling	Kan skriftlig information till patienter och deras närstående förbättra tillfredsställelse med smärtbehandling? Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3
Åsa Dahlström Johansson	Fatigue vid cancer - effekt av användning av farmakologisk behandling med metylphenidate.

Stiftelsen Mellannorrlands Hospice AB

Umeå-kursen 2009

Aktuellt